0
0
Det är svårt att lägga sig i. Och absolut när det handlar om en vän. Man vet inte hur eller vart man ska vända sig. Hur ska man säga.
Mina närmsta vänner såg mig. Började förstå. Nu hade jag ett utsatt jobb. Jag va frisör med egen salong. Jobbade nära mina kunder och nära vänner. Jag syntes ute i vardagen. Min starka personlighet. Jag va den mest spralliga, glada, dansande indian i alla färger och former. Jag såg aldrig några hinder. Va driven och företagsam.
Det syntes och märktes när mitt liv började förändras.
Jag blev mager och blek. Jag fick ont i kroppen. Va lätt irriterad, grät ofta. Jag tappade glöden för salongen.
Jag va förvirrad glömsk och ängslig. Brydde mig inte längre hur jag såg ut.
Det såg mina vänner. Hur dom än försökte, lyssnade jag inte. Min mur mot alla blev sten hård. Jag blev tyst och inåt vänd.
Jag vet det nu.
För jag lyssnar nu på mina vänner, kunder och familj.
Salongen finns inte kvar, inte frisören heller.
Men mina vänner och min familj.
Det syns och det märks, när mitt liv har börjat förändras.
För dom la sig i.
VA DEN JOBBIGASTE VÄNNEN NÅGONSIN.
Våga lägg dig i om du ser denna förändringen hos en vän.
❤️❤️❤️😘❤️
Du min vän, tålmodig med mig. Ordnade och fixade alltid på salongen när min ork svek mig. TACK FINASTE DU❤️