Män som hatar kvinnor som älskar dom. Titel på en bok.
Jag upplevde att ju mer jag gav och ju mer jag älskade så hatade han mig bara mera.
Jag vet ja sa vid ett tillfälle. – Jag kan inte älska ihjäl dig. Men det gjorde jag, jag älskade så mycket att jag höll på att dö själv.
Hat är en märklig företeelse i en misshandels relation. Hon älskar och hatar om vartannat. Två känslor som står varandra nära. Som skratt och gråt. Som mätt och hungrig. I en känslomässig psykisk misshandel blandas dessa känslor ihop så man kan inte urskilja dom till slut. Som med min anorexi, jag visste inte om jag va mätt eller hungrig. Det fick jag lära om. Betingning och kopplingar tar nya vägar och katastrofen blir ett faktum. Lika mycket som man älskade lika mycket fanns hatet där. Man hatar honom, men framför allt man hatar sig själv. Hatet va så starkt ibland att man blev rädd för sig själv. Den dagen man slutar hatar sig själv och den dagen hatet över honom försvunnit då är man fri. Jag ser tiden med honom som en sjukdom som drabbade mig. En svår dödlig sjukdom. Känslomässig betingning.
Nu är jag fri, men inte färdig.
Eva Rusz skriver förordet i min bok FÖR DITT EGET BÄSTA, den finns att förbeställa hos bokförlaget.
klicka på länken:
https://www.bokus.com/bok/9789186719272/varfor-hatar-man-kvinnor-som-alskar-dem/