Sista gången jag ser dig.
Mina tankar snurrar men jag vet att här har det gått så långt att rädslan att inte komma hem till honom gjorde dig mer rädd än rädslan att dö.
Jag tar dina privata koder till dator. Ger dig kanske sista hårda kramen och ett hej då.
Första gången jag såg dig.
Där ville jag ha mitt företag. Pia din underbara utstrålning av självkänsla och ett driv med alla framtidsplaner för ditt företag.
Ja där ska jag vara och smittas av din härliga energi.
Du skulle träffa en ny kille.
Rosor kom. Massa glädje i nya förälskelsen.
Snart känner jag din osäkerhet.
Slutar och avbryter kontakter till drömmarna och framtidsplaner med ditt företag läggs ner.
Gråter vid lunchbordet , går ut med ett leende nästa sekund till kund.
Du blir så smal och liten att jag är rädd när jag kramar dig, går du sönder?
Ja du går sönder.
Oron växer . Har du kört bilen för långt. Du ville smyga med att du äter lunch med dina barn.
Pengar som du sparade i en glas burk för att få en ”smyg ” fika med lilla sonen.
Allt var så fel. Du hade all kärlek till dina barn men det skulle han begränsa genom ekonomiskt förtryck. Ogillande av din fina syster , han gillade ingen som du hade nära.
Tänk att jag den kvällen jag fick dina koder aldrig trodde jag skulle få se dig igen .
Jag ser dig nu. Du är här på jorden men det finns något som bromsar dig från att vara den Pia jag första gången såg.
Med all energi och tro på dig själv.
Du vet att jag finns, och jag är glad att du finns.
Din vän som sett dig vara på topp till botten och nu reser dig otroligt nog igen.
Terese