Vad händer efter döden…

Att leva i en bubbla av manipulation, kränkningar, inskränkningar och förbud. Kontroll och övervakning. Det innebär att det byggs upp ett skydd mot omvärlden. När du väl förlorar hoppet och tar klivet bort från våldet som ligger i relationen. När du väl kommer över kanten och kampen att överleva tar över. Man vet inte hur lång tid kampen förblir. Jag tror, att kampen varar dubbelt så lång tid som man levde i det. Lika länge som det va sjukt, dubbelt så lång tid tar det att bli frisk, Eller???

Vad händer efter det? När man har sjukdomen under kontroll, och medicinen du ger börja att ge resultat. Nu ska man ut i det verkliga livet igen, vad ska hända då?.
Det ska handlas, betalas räkningar och man ska uppta relationer med familj, nära och kära. Kollegor på jobbet (om man kan börja jobba) och after-work vänner. Helt plötsligt har man tillgång till detta. Det finns inga blickar kvar, när man lyfter luren för ett samtal. Helt plötsligt ska man förhålla sig till detta. Vad händer då, när man ska uppstå från det döda???

 

Mellanlandet är bara en hållplats…

Vem är man då? när man lyckats att lämna. Vad händer då? Kampen om att överleva intar sin plats. Har man kanske levt i många år eller kanske bra 2, så blir överlevnaden lika svår.
Man hamnar i ett land som man inte trodde fanns. Leva i och leva utanför är en sak, men att hamna mitt emellan blir ett ställe utan namn.
Mitt emellan som fånge och fri där ångest och förtvivlan över svunnen tid. Att läka tiden emellan är det svåraste, det finns ingen medicin som skyndar på det. Allt får ta sin tid man ska läka inifrån och ut. Såren efter ett liv som inte fanns tar längre tid att läka. Kroppen vet inte vad den ska börja. Ett SOS hjälper inte, det är bara du själv som kan läka dig.
Men det går och det får ta sin tid. Se på mig jag lyckades. Livet jag lever nu är viktigare än livet innan. Jag lovar mellanlandet är bara en hållplats att ta sig vidare ifrån.

 

Hopp…

PANDORAS ASK…
Hoppet blir i den mystiska berättelsen en kompensation för allt det svåra.
I den klassiska berättelsen om PANDORAS ASK ligger hoppet kvar på botten, under alla sjukdomar och allt elände som raskt smiter ut i världen då asken öppnas.

MANNEN:
Han ger henne alltid ett hopp. Efter sönderfall av misshandel, verbalt, fysiskt eller psykiskt, så ber han om förlåtelse. Han ska ändra på sig, det kommer aldrig mera hända. Han spelar ut alla sina kort. Som kärlek, skuld och framför allt bygga upp din förhoppning om förändring. Mannen kan ge “hopp” på olika sätt. Hos mig blev det, planering av bröllop, renovering av huset, köpa nya möbler, köpa husvagn, boka weekend resor och solsemestrar, eller helt enkelt bara en bio. Det gav hopp om försoning och att vi hade en framtid, om det så bara va för en vecka. Man levde på hoppet.

“Han gav mig alltid hopp om att det skulle bli något annat”
Text ur Varför går
hon?

KVINNAN:
Hon letar efter hoppet. Det blir snart bättre, han är bara trött, han är förkyld, han har mycket på jobbet, snart blir det bra och allt blir som det va förut. Man letar alltid ursäkter över hans beteende. Man hoppas alltid och hela tiden att det kommer bli en förändring, bara jag/kvinnan ändrar lite mera på sig själv. Man vill ha bekräftelse. Man slutar aldrig att hoppas. Du är fast i ytterligare ett band.
Hopp.

 

In english please…

Globalt intresse för mitt arbete på bloggen. Att sprida kunskap och lärdom om “mäns våld mot kvinnor” Och vikten av att jag själv upplevt misshandel av olika slag. Jag vet vad jag ger kunskap i. Har man inte upplevt det är det svårt, faktiskt omöjligt att veta hur det är att leva i en misshandels relation. Man kan inte ge kunskap och lärdom av om man inte själv blivit utsatt. Men konstigt nog tillsätter regeringen 45 miljoner kronor från skattebetalare för att utbilda män att inte vara elaka. Dessa “elaka” män är födda sådana, det går inte utbilda en man som är empatilös att bli empatisk, dom har inte den medfödda ådran. Precis som om man skulle lära en som är född utan armar och ben att gå. Ja ni förstår säkert. Jag bli glad att få uppmärksamhet utifrån världen. Att mitt arbete ge skörd av alla frön jag sått.
mailet jag fick!!! följ länken så finns allt på engelska allt du kan behöva veta.

Hello there ,

I’m sorry I don’t speak Swedish (thanks Google Translate), but I saw that you mentioned kvinnofridslinjen.se here precis-jag.se/ and I wanted to share my gratitude concerning your work on the promotion of women.

 

I want to suggest you also share an important guide on women’s safety online which came out recently. It was written by women for women and empowers women to protect themselves online.

https://www.vpnmentor.com/blog/the-empowering-internet-safety-guide-for-women/

I liked the way they gave a few tips for each situation and actionable items.

Thanks for helping protect women online.

Mariangel

 

 

 

7 tecken…

Är det lätt att känna igen de tidiga tecknen på en relation med misshandel?

Det finns en lång lista över typer av misshandel. Det är normalt att man grälar och har olika åsikter, men du ska inte konstant behöva leva i en krigszon. Att uttrycka sin åsikt eller ha en annan åsikt än sin partner är normalt. Det är väldigt viktigt för båda parter att veta och respektera vad den andra tycker.

Tidiga tecken på relationer med misshandel kan vara svåra att se, eftersom det är lätt att kamouflera. Titta noga på följande tidiga tecknen.

Relationen går väldigt snabbt fram

Om det känns som att saker rusas och din partner redan pratar om att bo tillsammans och även giftermål ska du vara försiktig. Det är såklart bra att känna att du är med en person som inte är rädd för att binda sig och som vill dela resten av sitt liv med dig.

Gilla & Dela som aldrig förr…

Jag har aldrig “gillat” och “delat” så mycket som jag gör nu. Jag delar med mig av vad andra berättar, inte för att jag gillar det jag läser. Utan mera för att det som skrivs och berättas om, behöver sina läsare.
Delar av andras berättelse är så likt min egen, att jag sällan delat med mig så mycket om mig själv som nu till andra.
Jag gillar vad andra tycker, jag delar deras åsikter. Jag är en av dom som alla “gillat” att “delar” om.
Gilla och dela som aldrig förr…

No name…

Det är tyst från mig. Jag låter alla artiklar,debatter, namn och under skrifter, ljusmanifestationer, tal och reportage. Inlägg från musiker, skådespelare och komiker. Alla få tala. Var och en för sig. En och en.
VARFÖR GÅR DESSA MÄN FRIA? VARFÖR GÅR DESSA MÄN FRIA?
VARFÖRVARFÖRVARFÖRVARFÖRVARFÖRVARFÖRVARFÖRVARFÖRVAR………

Ja,,,,denna eviga förundran när svart blir vitt, när det som göms blottas. När det tysta kommer ut som skrik och gråt. När kvinnor dör och förintas av våldet från monster till män. När mitt varför blir! Vem lyssnar innan det händer? Varför får det så mycket uppmärksamhet när det är försent.
Jag va inte för sen, jag va först. Jag bad om hjälp, jag ville få upprättelse, jag ville sätta stopp. FÖR VÅLDET I MIN RELATION. Det psykiska våldet som inte syns. Jag har skrivit om det förut, och jag skriver det igen.
Psykiskt våld kan man dö av.
No name.

ETT INLÄGG SOM JAG SKREV FÖR LÄNGESEDAN.
Psykisk misshandel kan man dö av. Syftet är att bryta ner offret mentalt. Metoden är raffinerad och är den samma som en psykopats manipulation. En långsam tortyr.

Att ständigt växla mellan värme och kyla. Snällhet eller elakhet. Det skapar ett känslomässigt band mellan offer och förövaren.
Att aldrig veta om man har rätt eller fel, det skapar osäkerhet och man är alltid på sin vakt. I bland får man göra vad man vill. I bland är det helt förbjudet. Det är inskränkande och begränsar dina rättigheter.
I bland får man vila, oftast inte. Det skapar oro och ångest. Man bryts ner successivt. Sakta dör du bort.

Psykiskmisshandel-dödligtvåld…

Vägens ände va början på något nytt…

 

Nevada

Att nå vägens ände öppnade upp nya vägar. På den vägen går jag barfotad. Jag behöver inte längre skydda mig för stenar, skärvor och skam. Det är vägens underlag som ändrar sig, för att mina fötter ska få en behaglig vandring. Vägens ände tog inte slut. Det är en annan väg nu och den är min. Jag tar inte längre genvägar för att tro att det skulle bli enklare, det tjänade ändå inget till, jag kom aldrig fram ändå. Om jag så hade sprungit flyttades mållinjen längre fram. När jag till slut stannade, fanns bara en vilsen själ kvar och det va jag. Min väg är inte längre utstakad för att duga till. Jag behöver inga genvägar, det får ta den tid jag behöver. Den är rak nu och jag lämnar den inte. Vägens ände hade inget slut, det va början på något nytt.