Jag är Cellbes för en dag…

Möt Pia från Jönköping. En skön tjej som vi fick lyckan att ha med på vår senaste fotning med #viärcellbes.

Pia är en 50årig tjej (som just när vi fotar känner sig som 35år), som bor i en villa i Jönköping. Hon har en sambo, fyra barn och två bonusbarn.
Hon är en morgonmänniska som tycker att första koppen kaffe är det bästa med dagen.

Pia jobbar som författare och bloggare. Hon har en blogg som heter www.precis-jag.se, där hon skriver viktiga och bra texter!
På fritiden prioriterar hon sin hund, familj och hennes författarskap.

Hon bär helst byxor och sneakers, kan inte välja mellan hundar och katter och gillar landsbygden bättre än storstaden! Hennes bästa egenskap är att hon vågar vara sig själv och vi är så tacksamma att vi fick träffa henne i Jönköping, tillsammans med de andra tjejerna!

Se mer av kampanjen här: https://www.cellbes.se/viarcellbes-17733

Om Mig…


Tidigt intresserade jag mig för karaktärer i olika personligheter. Drömmar och fantasier präglade min barndom. Ville jag va indian blev jag det. Ville jag dansa balett gjorde jag det. För mig var inget omöjligt. I det fann jag ro och tillfredställelse. Småbarnsåren flöt på i lilla Ekenässjön.

Jönköping blev min hemstad. Jag utbildade mig inom mode och design. Men framför allt till Frisör. Det blev min livsstil, mitt forum för kreativitet i alla färger och former. Med egen salong och fyra fantastiska barn verkade livet komplett. Men som i  ett pussel, fanns det bitar som hamnat på fel ställen. En del bitar va större och färgstarkare än andra. En del ändrade färg och flagnade.
Mitt livspussel ändrade färg och form.

MITT I LIVET försvann mina nyanser. Indianen fanns inte mera. Balettdansösen dansade inte längre. Vägen tillbaka efter år av psykisk och fysik misshandel. Att hitta tillbaka till livet och glädjen. Läka och bli hel igen.
En ny dörr har öppnat sig. Ett nytt liv påbörjas. Resan mellan dessa två världar kommer jag att dela.

VÄLKOMNA, till min blogg en sann och ärlig tillställning. Mitt i livet. Om livet. Mötet med människor och om människor. Ett liv med kärlek, sång och dans

PRECIS-JAG
”En liten indian som älskar dansa balett”

Ett brev från min vän Terese. Läs det…

fullsizerender-2

Sista gången jag ser dig.

Mina tankar snurrar men jag vet att här har det gått så långt att rädslan att inte komma hem till honom gjorde dig mer rädd än rädslan att dö.

Jag tar dina privata koder till dator. Ger dig kanske sista hårda kramen och ett hej då.

Första gången jag såg dig.
Där ville jag ha mitt företag. Pia din underbara utstrålning av självkänsla och ett driv med alla framtidsplaner för ditt företag.
Ja där ska jag vara och smittas av din härliga energi.

Du skulle träffa en ny kille.
Rosor kom. Massa glädje i nya förälskelsen.

Snart känner jag din osäkerhet.
Slutar och avbryter kontakter till drömmarna och framtidsplaner med ditt företag läggs ner.
Gråter vid lunchbordet , går ut med ett leende nästa sekund till kund.
Du blir så smal och liten att jag är rädd när jag kramar dig, går du sönder?
Ja du går sönder.

Oron växer . Har du kört bilen för långt. Du ville smyga med att du äter lunch med dina barn.
Pengar som du sparade i en glas burk för att få en ”smyg ” fika med lilla sonen.

Allt var så fel. Du hade all kärlek till dina barn men det skulle han begränsa genom ekonomiskt förtryck. Ogillande av din fina syster , han gillade ingen som du hade nära.

Tänk att jag den kvällen jag fick dina koder aldrig trodde jag skulle få se dig igen .

Jag ser dig nu. Du är här på jorden men det finns något som bromsar dig från att vara den Pia jag första gången såg.
Med all energi och tro på dig själv.

Du vet att jag finns, och jag är glad att du finns.

Din vän som sett dig vara på topp till botten och nu reser dig otroligt nog igen.
Terese