Ett blommigt reportage…

 Huskvarnabon Pia Johansson tog chansen att spela civilpolis i favoritserien “Bron”. Sedan dess har hon synts i tv som allt från vikingadrottning till FALCON öl reklam.
De olika rollerna har gett henne nytt självförtroende, en dröm om skådespeleri och många spännande historier att dela med sig av.
– Det är en helt surrealistisk värld, berättar hon.

I trädgården på berget i Huskvarna, ett stenkast från Utsikten, går Pia Johansson barfota i gräset. Vi tar plats i en liten soffgrupp i skuggan under två äppelträd där många små gröna äpplen börjat mogna. Härifrån syns en blå Vättern mellan buskarna i tomtgräsen. Med stort leende och entusiastiska handgester berättar Pia om hur hon fick för sig att söka statistroller och hur det gav henne en efterlängtad vändning i livet.

– Jag halkade in i statistvärlden som på ett bananskal. Jag hade varit utmattningsdeprimerad under en längre tid och kände att jag behövde ta mig ut, göra något och träffa människor. Då dök Statist.se upp i mitt Facebook-flöde. Där kunde man göra en profil för att vara med i filmer, reklamer och tv-serier. Så jag klickade in, gjorde en profil och scrollade lite bland jobben.

Sträckkollade ”Bron”

Den psykiska ohälsan kom i samband med slutet av ett ohälsosamt förhållande. Hon slutade arbeta efter 27 år som frisör och spenderade en lång tid hemma. Då behövde Pia stilla tankarna och fly från verkligheten ibland, vilket hon gjorde med hjälp av Netflix och Svt-Play.

– Jag började titta på “Bron”, jag sträckkollade alla tre säsongerna och tyckte den var helt fantastisk. Sen såg jag att de sökte statister till säsong fyra, så jag anmälde mig.

Några veckor senare fick hon ett samtal, där hon erbjöds en statistroll.

– De ville ha mig i fängelset, de behövde några snygga tjejer med tatueringar till häktet, berättar hon och skrattar.

Från mörker till ljus

Men det var kort varsel och Pia hade glömt att hon anmält sig. Hon ville gärna vara med och frågade istället om de större statistrollerna som behövdes till poliskontoret. Hon fick så småningom en roll som dansk civilpolis och spenderade sju veckor på inspelning i Malmö.

– Året innan mådde jag så dåligt, att jag undrade om jag skulle överleva. Då tittade jag på “Bron” och året efter är jag med. Tänk att vara i det mörkaste och så kommer man till det ljusaste man tänkas kan.

Sambon Anders serverar ett stort fat med vattenmelon och en kanna svartvinbärssaft, som de med elcyklarna varit och köpt från Rudenstams. Med en blick som lyser av kärlek och tacksamhet berättar Pia om hur Anders blivit en viktig stöttepelare i hennes liv.

– Anders var mitt största stöd när jag var deprimerad. Vi var gamla bekanta från barndomen som fick kontakt igen genom Facebook. Han har bott länge i USA så jag har åkt dit mycket de senaste tre åren. Nyss flyttade han hem till Sverige, så nu vänjer jag mig vid att ha sambo.

Från soffan under äppleträden kan Pia njuta av utsikten över Vättern, som syns mellan buskarna utmed staketet. 
Foto: Mariell Dahlström

“En del knasiga uppdrag”

Dagarna före vår intervju har Pia varit upptagen med Colin Nutleys kommande serie “Bröllop, begravning och dop”, som han filmar bland annat i Bottnaryd. Där spelar hon en släkting till huvudpersonerna, men kan inte avslöja vilka andra stjärnor som är med utöver Helena Bergström. På ett bröllop sitter hon jämte dem i kyrkbänken.

– Jag har fått se hur många regissörer jobbar och Colin Nutley jobbar helt tvärtemot. Han har knappt något manus och skådespelarna får mycket frihet. Han för berättelsen och de får improvisera. Och vilken människa! Han såg oss verkligen och uppskattade hur viktiga vi statister var. Han sa flera gånger att “på min produktion ska alla må bra”.

Pia berättar att något av det bästa med att vara statist är variationen av roller hon fått göra.

– Jag har haft en del knasiga uppdrag. Jag blev uppringd av NBC de ville ha mig som vikingadrottning i en amerikansk realityserie. Då fick jag ett datum när jag skulle infinna mig på Birka men visste inte mycket mer. Det visade sig vara en stor show i USA, “Better Late Than Never”, där fem gamla superstjärnor skulle testa på typiska svenska saker. Så där skulle jag servera bland andra William Shatner och George Foreman surströmming i full vikingakostym.

Viking har hon varit mer än en gång. I filmatiseringen av “Halvdan Viking” var hon invånare i en av de rikare vikingabyarna.

– Där står jag i skogen med kostym från Eva von Bahr som vann en Oscar för smink och kostym i “En man som heter Ove”. Det är en helt surrealistisk värld.

Under fotbolls-VM kunde vi se henne på fest i en gul klänning i en reklam för Falcons alkoholfria öl. Nyligen spelade hon också svensk poliskommissarie i en holländsk film om en pojke som försvinner och börjar leva med en varg i skogen. För ett par veckor sedan var hon istället tjuv för Svt:s barnprogram “Lilla polisskolan” och blev jagad av elvaåringar.

 

Bild 1 av 6 Pia och en av hennes “poliskollegor” i holländska filmen Taiki. Foto: Privat

I höst ska Pia gå en skådespelarutbildning i Göteborg för att lära sig mer om kamerateknik, att läsa manus och samspelet mellan skådespelare.

– Jag träffade en farbror som var med på sig 272:e produktion. Han berättade att många skådespelade börjar efter 50. Så jag är ju klart sugen och jag har provfilmat en del. Det hade också varit jätteroligt att spela teater. Det behöver inte vara en stor publik, det räcker med tre personer. Bara att få agera och få utlopp för alla sina känsloregister.

Pia har också börjat se filmer på ett annat sätt. Varje biobesök blir en utbildning där hon studerar skådespelarnas samspel. Hon förundras över deras skicklighet i att gå in i en roll.

– Sofia Helin, som spelar huvudpersonen i “Bron” är den spralligaste, roligaste personen någonsin och skämtade så de andra skådespelarna låg dubbelvikta. Sen vänder hon på en sekund och är “Saga Norén”. I den rollen är hon helt känslokall, men i verkligheten så empatisk och känslosvallande som person. Jag var mäkta imponerad när hon satt på mitt skrivbord, där jag skrev på tangentbordet och lekte civilpolis. Första gången i inspelningslokalen grät jag, det var så mäktigt.

Pia har många historier att berätta från sina upplevelser på inspelningar. Men mycket får hon hålla för sig själv i många månader, det är ofta hemligt fram till premiären. 
Foto: Mariell Dahlström

Vill förmedla ljuset

Pia driver också en blogg, där hon berättar om hur man tar sig tillbaka till livet efter psykisk ohälsa. I dag utstrålar hon glädje med slående gnistrande ögon och ett ofta återkommande skratt, vilket inte alltid varit lika självklart. För henne har en stor hjälp varit statistjobben.

– På min statistprofil la jag i början ut fina bilder med plutmun och det där, men inte längre. De vill ha osminkade tjejer, med håret utsläppt och helt vanliga. Lite Svensson-tråkiga sådär. Att vara i statistvärlden blir så äkta, man spelar oftast sig själv. Att få den bekräftelsen, att du duger som den du är, är den bästa medicinen du kan tänkas få.

Nu skriver hon dessutom en bok, tillsammans med journalisten Anna Carsall, om åren i ett destruktivt förhållande och tiden efteråt. Det blir en bok som är en blandning av självbiografi och fiktion.

– Jag tror många kvinnor kommer kunna dra nytta av att läsa den. På bloggen har kvinnor hört av sig till mig och jag har varit den första de berättar för om sina ohälsosamma förhållanden. De, precis som jag för några år sedan, insåg inte att det finns fler som varit med om samma sak. Jag vill förmedla att det finns ett ljus.

Profilen: Pia Johansson

Ålder: Precis fyllt 50 år.

Ort: Huskvarna

Familj: 4 barn och nyblivna sambon Anders.

Sysselsättning: Författare av kommande debutroman, driver bloggen Precis-jag.se och gör statist- och reklamroller.

Lyssnar på: Ny musik, bra musik, allt! Tycker också om att hitta sådant som ingen annan lyssnar på.

Äter helst: Mat som hon mår bra av, mycket säsongsmat. Nyss har de också börjat odla eget i trädgården.

Ser helst: TV-serier och dramafilmer.

Läser helst: Läser inte så mycket, men en del litteratur som lär henne mer om personligheter, människor och karaktärsdrag. Kunskap som används till bloggen (och kanske till framtida roller).

Varför polisanmäla?




foto: Casia Bromberg.

Jag polisanmälde inte bara för min skull utan även för mina barn, min familj och mina vänner. Polisanmälan blir en makering. Beslutet jag tog innan polisanmälan va inte given. Jag visste ju att dom flesta som anmäler om våld i nära relation inte får någon upprättelse och att det ”kostar” mer än det smakar att gå igenom ev förhör som skulle leda till åtal. Men det är viktigt att polisanmäla för sin egna skull. Att man markerar för sig själv att det som hänt inte är oki, att man inte tillåter någon annan att behandla en illa. Man blir även en förebild för sina barn, en förebild som tappats bort på vägen. En vuxen som visar vad som är rätt och fel.  I och med att jag polisanmälde kunde jag med det vinna tillbaka lite självförtroende som jag under så lång tid förbrukat. Min advokat Tove Sander tyckte jag skulle vänta ett par månader med polisanmälan, så mina upplevelser och chocken av koaset lagt sig. Hade jag vetat bättre och inte handlat i affect av vågen av eufori som jag fick i samband med att jag lämnade då hade jag gjort annorlunda.
I dag vet jag att kunskap och lärdom är nyckeln till en lyckad polisanmälan. Det finns två sidor att se på det. Hade jag väntat kanske den aldrig blivit av kanske jag gått tillbaka en gång till, jag fick fortfarande mail från honom. Alltså blev jag ändå en vinnare genom att polisanmäla och sätta stopp för misshandeln. Mitt råd är att polisanmäla omedelbart direkt efter lämnandet för att få slut på själva interaveliseringen och bryta medberoendet.
Råd jag kan ge är att skaffa kunskap och lärdom, läsa om våld i nära relation. Att se till sina rättigheter be om hjälp på socialen för vålds utsatta och kvinnojouren. Att direkt i anslutningen av polisanmäla ha eller genast skaffa ett målsägande biträde/advokat. Sen att rättsystemet inte är rättvist att det beror på var i landet du bor om vilken hjälp man får. Jag har varit i kontakt med ytterligare advokater för att få svar på frågor som aldrig blev ställda eller frågades om. Jag fortsätter söka efter kunskap både för mig själv och för att hjälpa andra.
Det är aldrig försent för upprättelse.
POLISANMÄLA FÖR DIN EGEN SKULL.

 

Gör dig fri…

Vilken diskussion du än går in i, är du en förlorare. Varje ord du tar i din mun, säger du fel igen. Va ditt kroppsspråk än förmedlar, så är det du som irriterar. Titta inte, ge inga blickar, då är det du som kränker och nonchalerar. Du ska vara blind, döv och förlamad. Men ska se, höra och förstå ändå. Språket som används, vänder din kropp emot dig. Du blir din egen fiende som är svår att bli av med. Du kränker dig och hamnar i konflikt med dig själv. Din förrövare kan du lämna. Men inte dig själv. Du ska leva länge. Slut fred och bli sams med dig själv.

GÖR DIG FRI…
GÖR DIG LYCKLIG…

 

Psykiskt våld…


INLEDNING:

Aktivt psykiskt våld kan uttrycka sig på olika sätt. Det är den som är utsatt för det som sätter sin egna gräns.
Alltså: Det som upplevs helt oki för en annan. Kan kännas fruktansvärt för någon annan.
Det finns alltså inga “regler” för vad som utgör psykiskt våld. Eller vad som är rätt eller fel.
Därför kan den som utövar psykiskt våld inte sätta sig in i hur den andra känner sig. Utövaren ser det inte så farligt, lite får man tåla. Utövaren kan se sin rätt i att psykiskt misshandla sin partner. Förövaren är empatilös och känslokall inför konflikter.
Om vi säger kvinnan i detta fall. “Det finns åtskilliga män som också känner sig utnyttjade och misshandlade av sina kvinnor”.
Till en början kanske man reagerar vid hårda ord och kränkningar. Man blir ledsen. Kanske till och med säger i från. Oftast blir utgången att mannen lägger all skuld på kvinnan med. – Skyll dig själv. Det är alltid du som ställer till bråken. Gör som jag säger, så slipper du de hårda orden. Mannen brusar upp och blir arg. Kvinnan drar sig tillbaka. Ändrar sitt beteende. I fråga sätter aldrig mera. Normaliserar orden, händelsen och känslan. Du är en “fittslyna”, och du blir värdelös. Blir vardags mat.
VARNING VARNING VARNING…
Kvinna! Du är nu utsatt för första steget i misshandel. Drar du dig inte ur NU. Blir du fast för en evighet. För varje dag som går blir steget ur ännu svårare. Du är inne i en spiral och den går bara ner åt.
MEN
Det är också här skammen och skulden tar sin plats. Därför är det så svårt att inse. Du vill ju bara att det ska vara bra. Så som det va första tiden. Med kärlek, vackra ord, blommor och resor. Förlovningen som närmar sig och lov om giftemål.
OM JAG BARA GÖR SOM HAN SÄGER.

 

Medlidande…

Mannen:
Han visar sig svag om det behövs när han uträknat vill ha något och få ut något av dig. Oftast handlar det bara om hans egna behov, men han får dig att tro att du vill det också. Han spelar på dina känslor för att komma dit han vill. Han manipulera sanningen för att få medlidande och han öppnar upp dina moderskänslor för att knyta dig till sig.

KVINNAN:
Du vill hjälpa och ta hand om honom och vill bevisa för honom att du göra det så mycket bättre än hans andra kvinnor före dig. Han säger – Det är bra du som förstår mig. Det blir ett livsviktigt uppdrag för dig att hjälpa och behaga honom. I gengäld får du lite kärlek tillbaka, en klapp på kinden. Den klappen blir livs viktig för dig, det är den som får dig att stanna kvar. Det blir du som tycker synd om honom, han behöver ju dig. Bandet medlidande har knutits.

 

Skratta och gråta för att jag vill det…


Omedvetet skapade jag frizoner. Omedvetet letade jag efter vila, om det så bara va 2 djupa andetag innan jag öppnade dörren till mitt egna hem.
Min Salong blev en oas där jag kunde slappna av och bli mitt rätta jag, om det så bara va för en stund att bara få skratta eller gråta.
Orken att vara, dränktes av att inte vara mig själv. Andrum att få kraft att vara ingenting tog överhand och sänkte mig.
Att andas igen av mig själv utan konstlad själv-hjälp. Att bli jag igen.
Medveten om vilan att skapa utrymmen för skratt och gråt.
För att jag vill det.

Starka band skapas…

Emotionella band. 1: KÄRLEK

MANNEN:
Den vanligaste känslan är att han får henne att tro att hon är utvald. Det är hans sätt att få henne att känna att hon är den enda som han någonsin har älskat på “riktigt”. Vetskapen är att han säger så till alla. Därför skyller han på att alla andra är psykiskt sjuka och bara vill honom illa.
Här byggs en mycket stark tvåsamhet upp. Du och han mot världen.

KVINNAN:
Den starkaste känslan av kärlek är att vara den utvalda, utvald av en eftertraktad man. Man har fått förtroendet att ge just honom din kärlek. Man får bilden att han är en annorlunda man, mer empatisk och insiktfull man som gör att man fastnar. Hans fråga är “får jag ge dig en kram” istället för att fråga om att “få en kram”. Han matar dig hela tiden med kärlek,kärlek,kärlek. Hans kärlek upplevs till en början som mycket stark och impulsiv.
Detta är början till flätan, av emotionella band.